Borgenärens sekundära destinationsrätt för betalningar – en regel inte utan undantag

Abstract

Om en gäldenär har flera skulder till samma borgenär och gör en betalning som inte är tillräcklig för att täcka dem alla, måste på något sätt avgöras till vilken eller vilka av skulderna betalningen ska anses hänförlig. Som utgångspunkt gäller, med vissa lagreglerade undantag, att parterna på förhand kan avtala i vilken ordning avräkning ska ske vid betalning. Har inte denna möjlighet utnyttjats regleras frågan huvudsakligen av 9 kap. 5 § handelsbalken (1736:123 2, HB) jämte av i praxis utvecklade principer. Enligt bestämmelsen har gäldenären rätt att välja mot vilken skuld hans eller hennes betalning ska avräknas, såvitt den valda skulden är förfallen till betalning. Dock ska ränta betalas före kapital. Detta beskrivs som att gäldenären har destinationsrätt – om än en något begränsad sådan – vilken alltså innebär en rätt att med för motparten bindande verkan rikta betalningar till viss skuld. Av praxis och doktrin följer vidare att gäldenären måste utnyttja sin destinationsrätt senast i samband med att betalningen utförs och att valrätten annars som huvudregel övergår på borgenären. Förekomsten av en sådan sekundär destina-tionsrätt för borgenären är emellertid inte helt igenom erkänd.