Makten över regressrätten

Abstract

En gäldenär som betalar en solidarisk skuld får i regel regressrätt mot övriga gäldenärer. Om borgenären dessförinnan har eftergett sin fordran mot en gäldenär kan förhållandena mellan borgenären och de återstående gäldenärerna förändras, men frågan är när och hur. Av NJA 2016 s. 1176 följer att eftergiften också får verkan mot övriga gäldenärer på så sätt att deras solidariska ansvar mot borgenären omvandlas till ett delat ansvar, men endast under förutsättning att borgenären befriat eftergiftsgäldenären från regressansvar. Menar Högsta domstolen därmed att det inte är gäldenärerna själva utan borgenären som styr över gäldenärernas regressrätt? Kan det i så fall stämma?