Allmänna regressförutsättningar gäller även mellan bolagsmännen i ett handelsbolag

Abstract

Bolagsmännen i ett handelsbolag är solidariskt ansvariga för bolagets skulder, 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (HBL). Vem som helst av bolagsmännen kan därför bli tvungen att med egna medel betala en skuld som bolaget har.
Om en bolagsman har betalat en bolagsskuld är bolaget skyldigt att kompensera betalaren. Kan bolaget inte utge kompensation vill betalaren antagligen att den ekonomiska bördan ska fördelas mellan samtliga bolagsmän, genom att betalaren tillerkänns en regressrätt mot sina medbolagsmän.
Enligt 2 kap. 12 § HBL är bolagsmännen dock förhindrade att regressa mot varandra under bolagets bestånd. Frågan vid vilken närmare tidpunkt bolaget ska anses upphöra att bestå, varvid en betalare kan utöva regress mot sina medbolagsmän, besvaras inte uttryckligen i HBL. Av 2 kap. 44 § HBL framgår dock att ett handelsbolag är upplöst när bolagsmännens mellanhavanden har slutreglerats genom skifte, såvida inte bolaget försatts i konkurs och konkursen avslutats utan överskott, varvid bolaget upplöses redan vid konkursavslutet. 
Man hade kunnat tro att bolagets upplösning är styrande vid tillämpningen av 2 kap. 12 § HBL och att regresshindret därför upplöses samtidigt med bolaget. Högsta domstolen (HD) har dock klargjort att bolaget kan bestå i den mening som avses i bestämmelsen trots att bolaget är upplöst, HD:s dom 2016-06-20, mål nr T 3593-14.
HD:s slutsats kan uppfattas som överraskande men är i själva verket logisk. Domen ger dessutom uttryck för något som litteraturen ibland tycks ha glömt: regressrätt är inte ett mål i sig utan endast ett medel för att uppnå ett mål.