Civilrättens betydelse för skatterättsliga bedömningar, och tvärtom. Eller vad är karta, vad är verklighet?
Abstract
I förevarande artikel behandlas civilrättens betydelse för skatterättsliga bedömningar, och tvärtom. Ämnet är inte nytt. Snarare har skatterättens förhållande till civilrätten under lång tid varit föremål för diskussion. Bergström behandlade t.ex. redan år 1978 civilrättsliga termers användning i skatterättsliga sammanhang. Grönfors och Grosskopf analyserade i en artikel från 1990 avtalsrättens tillämpning inom det skatterättsliga området, och Grosskopf har härefter diskuterat om det finns en särskild skatterättslig civilrätt. Förevarande artikel utgör ett bidrag till diskussionen.
Det skatterättsliga intresset för civilrätten sammanhänger delvis med civilrättens prejudicerande betydelse för skatterätten, dvs. med det faktum att skatterättsliga rättsföljder är kopplade till civilrättsliga rättsfigurer och institut, som de skattskyldiga kan förfoga över. Därmed kan de påverka och styra skatteuttaget, t.ex. i minskande riktning. Civilrättens betydelse för skatterätten kan dock också förklaras med att de skatterättsliga reglerna ofta är konstruerade utifrån civilrättsliga termer och begrepp, vilkas närmare innebörd och betydelseinnehåll måste sökas i civilrätten för att den skatterättsliga regeln ska bli begriplig. Från ett skatterättsligt perspektiv kan det handla om vilken preciserad betydelse de civilrättsliga begreppen ska ha vid beskattningen, och om det är möjligt att bortse från civilrättsligt giltiga rättshandlingar av det skälet att man ogillar det skattemässiga utfallet. Inte sällan handlar det om att söka fastställa en rättshandlings eller transaktionskedjas verkliga civilrättsliga innebörd. Ett klargörande i detta avseende är nödvändigt för att den skattskyldiges handlande ska gå att inordna under det skatterättsliga regelverket. Den civilrättsliga klassificeringen är med andra ord central för beskattningen.
