Aktier utan aktiebrev – en blind fläck i bolagsrätten?

Abstract

Vad är problemet?
 
Hur erhålls sakrättsligt skydd vid överlåtelse eller pantsättning av aktier som inte finns upptagna i avstämningsregister och för vilka aktiebrev inte har utfärdats? Denna fråga, avseende en förvärvares eller panthavares skydd för sitt förvärv av kupongaktier som inte manifesterats i aktiebrev gentemot andra pretendenter till aktierna eller i överlåtarens eller upplåtarens konkurs eller vid utmätning hos denne, är en fråga som återkommer med olika mellanrum för prövning, både i praktiken och inom rättsvetenskapen. Den får dock inte något definitivt svar förrän lagstiftaren bestämmer sig och anger vad som ska gälla eller Högsta domstolen (HD) får möjlighet att avge ett svar. Problemet är att uttryckliga regler för uppkomsten av sakrättsligt skydd i olika kollisionsfall endast finns för avstämningsaktier i 6 kap. lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument (LVKF), och för aktiebrev i privata bolag i 6 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) med hänvisning till 13, 14 och 22 §§ skuldebrevslagen (1936:81) (SkbrL). Samtidigt förekommer det att olika transaktioner avseende kupongaktier genomförs utan att några aktiebrev har utställts. Det kan exempelvis vara fråga om transaktioner där inga aktiebrev alls ställts ut eller utställda brev förkommit och dödningsförfarande igångsatts och pågår eller transaktioner som avser både befintliga och eventuella framtida aktier efter emission men där de senare inte blir manifesterade i aktiebrev.