Om surrogation och utmätningsfri egendom
Abstract
Surrogation är en rättsfigur med ganska diffusa drag, inte helt lätt att identifiera bland andra närstående figurer. Termen surrogation syftar vanligen på lösningen av en sakrättslig konflikt avseende separationsrätt till viss egendom, som trätt i stället för någon annan egendom. Det kan röra sig om fall där ett medvetet utbyte skett av någon anledning men också fall där viss egendom av en tillfällighet ersatts av annan slags egendom såsom en fordran på ersättning eller ett utbetalt belopp. Även fall där pengar ersatts av viss egendom kan räknas hit. Konflikten bottnar oftast i att en person (ägaren) hävdar separationsrätt ur en annan person tillgångar framför dennes utmätningseller konkursborgenärer. Frågan blir i dessa fall om separatisten kan anses ha en bevarad, överförd rätt till surrogatet framför borgenärerna. Ägaren skulle således få sin äganderätt överflyttad på surrogatet och kunna separera detta i innehavarens konkurs eller vid utmätning hos denne. Men surrogation eller snarare rättsverkningarna av utbyte, kan dyka upp som problem även i andra sammanhang där en ägare önskar freda egendom från andras krav baserat på att egendomen utgör surrogat för annan egendom. Det kan exempelvis röra sig om försäkringsersättning för utmätningsfri egendom, kanske i form av beneficium enligt reglerna i 5 kap. 1 § Utsökningsbalken (1981:774) (UB).
