Trajectories – rättens rörelseriktning som relevant bedömningsinstrument
Abstract
Försäkringsrätten regleras, liksom många andra rättsområden, inte bara genom traditionella normativa instrument, utan även genom soft law-reglering i form av icke formellt bindande allmänna råd, rekommendationer, hjälptabeller, branschöverenskommelser, nämndbeslut m.m. utfärdade av privata och offentliga aktörer. I en tidigare publicerad artikel Soft law-reglering av försäkringsrätten har jag gjort antagandet att soft law är en del av den rättsbildande processen, i bemärkelsen att den påverkar utvecklingen i de traditionella rättskällorna (hard law). Syftet med denna undersökning är att försöka besvara frågan vilken betydelse soft law har för den rättsbildande processen. Frågan har indelats i två led; 1. Vilken betydelse har soft law historiskt sett haft för utvecklingen av hard law på ett visst område?; samt 2. Beroende på resultatet i den första delen – vad kan man utifrån en för tillfället pågående rättsutveckling på ett soft law-plan säga om en förväntad rättsutveckling på ett hard law-plan?
För att besvara den första frågan har en rättsevolutionär approach antagits. Rättsevolutionär teori bygger, precis som det låter, på Darwins evolutionstanke. Man kan säga att medan man med en traditionell rättsanalytisk metod får en ”snapshot” av vad som är gällande rätt vid en viss given tidpunkt, ger en rättsevolutionär studie ”filmen”.
