Nr 49 (2026): Sanktioner mot företag inom förvaltningsrätten och straffrätten
För drygt 50 år sedan, år 1971, infördes sanktionen skattetillägg i Sverige. Det brukar betecknas som den första sanktionsavgiften i svensk rätt, och startskottet på en sanktionsväxling från straffansvar mot administrativa sanktioner. Vid samma tid diskuterades också om någon typ av straffrättslig sanktion mot företag borde införas, vilket blev verklighet 15 år senare, år 1986, då företagsboten kom till. Det är dock sedan millennieskiftet som sanktionerna mot företag verkligen har utvecklats och förändrats, med en allt mer betydande komplexitet och stora svårigheter att se en tydlig helhet. Utvecklingen drivs av skiftande intressen, som numera endast i mindre utsträckning handlar om att gå från straffrätt till förvaltningsrätt. Impulserna kommer ibland från svenskt håll, men ofta rör det sig om implementering av EU-rätt eller anpassningar av svensk lagstiftning till olika internationella åtaganden. Det kan handla om den ökade regleringen av finanssektorn i finanskrisens spår eller om den växande regelfloran gällande bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Det kan också gälla om Sverige har ett tillfredsställande straffrättsligt ansvar för företag för korruption eller för överträdelser av miljöregelverk. Och mycket, mycket mer...
För forskningsavdelningen
Gustaf Almkvist och Jane Reichel
Avdelningsledamöter och redaktörer
