Planlagstiftning som hävningsgrund i hyresförhållanden

Abstract

Ämnet för uppsatsen anknyter till teman som Bertil Bengtsson täckt med sitt breda författarskap: Planlagstiftning, lokalhyresrätt och hävning. De frågor som ska undersökas här är vem av hyresförhållandets parter som inbördes svarar för inhämtandet av tillräckligt och detaljplaneenligt bygglov och därmed förknippade besked och om möjligheten att frånträda avtalet om erforderligt eller detaljplaneenligt tillstånd inte inhämtats. Skadestånd, ett annat av Bertils många specialområden, lämnas utanför denna uppsats.
Först ställs frågan vem i den interna ansvarsfördelningen mellan parterna i hyresförhållandet som ska svara för inhämtande av bygglov. Därefter undersöks verkan av att det avtalade hyresändamålet inte medges enligt detaljplan. Härefter prövas frågan om ett bristande tillstånd eller en överträdelse av detaljplan medför rätt att häva hyresavtalet. I den nya plan- och bygglagen (2010:900, PBL), som trädde i kraft den 2 maj 2011, infördes bl.a. ett krav på slutbesked innan exempelvis en lägenhet får tas i bruk efter en bygglovspliktig åtgärd, vilket inneburit att PBL fått en inverkan på hyresförhållandet som inte förutsattes vid hyreslagstiftningens tillkomst.