Äganderättsskyddet, rätten till skydd för hemmet och en ny svensk kränkning: målet Rousk
Abstract
Sverige har en speciell relation till EMK, kanske särskilt till äganderättsskyddet i art. 1 P-1. Genom Sporrong och Lönnroth-målet blev vi inte endast det första nordiska landet att fällas av EMD, utan även det första landet att fällas för att ha kränkt just äganderätten i art. 1 P-1. Och det är de fällande domarna vi intresserar oss för, eftersom det är då staten får stå vid skampålen. Senare har Sverige fällts ytterligare fem gånger för att ha kränkt ägande-rättsskyddet. Ämnet har med tiden också hunnit få en hel del litteratur. Följande kommentar handlar om den sjunde konstaterade kränkningen, nämligen målet Rousk v. Sweden.
Enkelt formulerat fälldes Sverige för att ha kränkt klagandens äganderättsskydd enligt art. 1 P-1 genom att sälja hans tomträtt med tillhörande hus (egendomen) exekutivt för en utmätbar skuld som vid tidpunkten för försäljningen och avhysningen endast uppgick till 6 721 kr. Besluten om utmätning, försäljning och avhysning hade överklagats och inget av dem var rättskraftigt vid tidpunkten för försäljningen. Sverige fälldes även för att ha kränkt rätten till skydd för privat- och familjeliv enligt art. 8 EMK. Klaganden – eller snarare klagandens änka, eftersom klaganden avled innan målet avgjordes av EMD – tilldömdes det högsta möjliga ideella skadeståndet: 15 000 euro. EMD såg följaktligen väldigt allvarligt på kränkningen. Domen är numera rättskraftig.
