Ansvarsförsäkringsskyddets betydelse vid tillämpning av 3 kap 6 § SKL

Abstract

I 3 kap 6 § första stycket SKL2 återfinns en regel som föreskriver att skadestånd för sakskada som grundas på 3 kap 1–2 §§ SKL kan jämkas med hänsyn till föreliggande försäkringar eller försäkringsmöjligheter. Härvid avses försäkringar och försäkringsmöjligheter på såväl den skadelidandes som skadevållarens sida. Syftet med 3 kap 6 § SKL är att kostnaden för sakskada som skall ersättas med stöd av de stränga ansvarsreglerna i 3 kap 1–2 §§ SKL i största möjliga utsträckning skall allokeras till någon befintlig försäkring eller motsvarande anordning och därigenom spridas på ett större kollektiv.
Utgångspunkten för denna uppsats är den mycket vanligt förekommande situationen att en sakskada för vilken skadeståndsansvar kan grundas på 3 kap 1–2 §§ SKL omfattas av en egendomsförsäkring samt att egendomsförsäkringsgivaren, efter att ha utgivit ersättning till den skadelidande, regressvis kräver skadestånd från den ansvarige. Ytterligare en utgångspunkt är att den senare tecknat ansvarsförsäkring som i och för sig omfattar den inträffade skadan. I denna situation brukar den ansvarige inte yrka att skadeståndet skall jämkas med stöd av 3 kap 6 § SKL annat än om det yrkade skadeståndsbeloppet överstiger det för ansvarsförsäkringen avtalade försäkringsbeloppet. Till detta kommer att förekommande jämkningsyrkanden följdriktigt brukar begränsas till ett belopp som motsvarar nämnda försäkringsbelopp. I rättspraxis har sådana jämkningsyrkanden ansetts välgrundade.