Felaktiga skadereglerarlöften

Några frågor om försäkringsgivares avtalsrättsliga bundenhet

Abstract

De privata försäkringsbolagens skadereglering utgör en verksamhet som ställer höga krav på utövaren. Villkoren för åtskilliga typer av privat försäkring är såväl omfattande som komplicerade. Detsamma gäller den försäkringsavtalsrättsliga lagstiftningen. Till detta kommer att skadereglering utgör en masshantering med höga krav på kostnadseffektivitet. Mot denna bakgrund är det naturligt att skaderegleringen stundtals blir felaktig.
När ett sådant fel är till den försäkrades nackdel brukar detta kunna rättas till utan att några juridiska komplikationer aktualiseras. Lika väl kan emellertid ett fel vid skaderegleringen vara till den försäkrades fördel. Om ett sådant fel har medfört utbetalning till den försäkrade är utgångspunkten att det felaktigt betalda beloppet skall återbetalas. Sådan återkravsrätt brukar med en latinsk term benämnas condictio indebiti. Åtskilliga undantag förekommer emellertid. Förutsättningarna härför har tämligen utförligt diskuterats i fordringsrättslig praxis och doktrin och skall inte vidare behandlas i detta sammanhang.
Betydligt mindre uppmärksamhet har ägnats situationer där en skadereglerare felaktigt utlovat viss ersättning till den försäkrade men där felet uppdagas innan någon utbetalning skett. Fråga uppkommer då huruvida försäkringsgivaren kan korrigera felet eller om denne kan anses bunden vid skadereglerarens löfte. Det är denna frågeställning som skall behandlas i den här uppsatsen.