Soft law och reglering av hållbarhet: rättsteoretiska bidrag till diskursen om företagsstyrning och hållbarhet

Abstract

Den första reaktion som uppsatstiteln väcker hos läsaren är säkert vad rättsteori kan ha att göra med företags relationer till hållbarhet. Frågan är berättigad. En del av rättsteorin behandlar ganska abstrakta frågor, t.ex. rättens natur eller de konstituerande elementen för gällande rätt. Men en annan inriktning av rättsteorin sysslar med företeelser som är mera handgripliga, sådana som kan inverka på bl.a. företagens vardagliga drift. Denna inriktning syftar till att uppställa observationsbaserade generella modeller över hur rätten och aktörer som företag eller jurister beter sig, vilka problem som beteendena kan skapa, och sträva efter att erbjuda strategiska lösningar.
Lösningarna kan befatta sig med övergripande frågor som vilken riktning lagstiftningen bör ta eller vilka intressen som bör skyddas för att nå de bästa resultaten. Som Mark van Hoecke beskriver det:

 ”Legal theory has both a theoretical and a practical goal. On one hand it answers a theoretical need by explaining the phenomenon of law and by reducing its complexity through a globalizing, systemic approach. On the other hand, legal theory answers practical needs in that it helps to improve the methodology of legal technique and legal practice”.