Ansvaret vid överlåtelse av bostadsrätt

Abstract

När en bostadsrätt har övergått till en ny innehavare kan föreningen behöva fundera på vem av den tidigare och nya innehavaren som föreningen ska vända sina krav emot. Det finns ju minst två tänkbara subjekt att vända sig emot, nämligen den tidigare och den nya bostadsrättshavaren.
Har det betydelse vilken typ av övergång som det är fråga om, t.ex. köp jämfört med arv? Har det betydelse vad kravet grundar sig på, t.ex. en obetald avgift eller skada på föreningens byggnad? Är det avgörande vem som är ägare vid en viss tidpunkt (vad som nu avses med detta), eller är det medlemskapet, tillträdet, eller annat? Kan föreningen kräva både den tidigare och den nya bostadsrättshavaren solidariskt? 
Uppsatsen ska huvudsakligen behandla förhållandena vid överlåtelse (s.k. singularfång), dvs. köp, byte och gåva. Detta begrepp innefattar även vissa tvångsvisa ianspråktaganden av bostadsrätt. Med det vidare begreppet övergång avses även universalfång, dvs. förvärv genom bodelning, arv, testamente, dödsbosuccession, utskiftning från juridiska personer och liknande. En och annan jämförelse med universalfång sker visserligen, men utan någon djupare ambition. Därutöver finns andra för bostadsrätt speciella övergångsformer, som inte heller ska behandlas närmare.