Fastighetsköp med motstridiga köpehandlingar

Köpekontraktet ges företräde

Abstract

Det förekommer att avtalshandlingar sinsemellan ger olika besked. Det förekommer också att avtalsparter uppfattar risken för motstridighet vara så stor att denna måste regleras på något sätt. Så har skett i entreprenadavtalen AB 04 och ABT 06 och i konsultavtalet ABK 09 genom s.k. rangordningsbestämmelser, vilka avgör vilka kontraktshandlingar som ska ges företräde vid tolkningen.
För att bota motstridighetsproblem av detta slag har vissa tolkningsmaximer utvecklats. Några sådana är att senare går före tidigare och att skrivet går före tryckt. Båda de nu nämnda maximerna pekar i riktningen att det senast tillkomna avtalsinnehållet har företräde, vilket ligger väl i linje med parternas dispositionsfrihet, med 6 § 2 st. avtalslagen och ett prejudikat om köp av fast egendom från 1982. Fastighetsköpfallet NJA 2016 s. 689 vänder på steken. Men detta har goda skäl för sig och ligger i linje med den rådande uppfattningen om köpehandlingarnas funktioner vid fastighetsköp, även om det aktuella fallet inte hade någon självklar utgång. Emot talade också ett notisfall från 2009.
Som rättsvetare har man vanligen koncentrationen riktad mot att utforska rättssystemets rationalitet och koherens. Det gör att man lätt kan fokusera på negativ kritik. I detta fall är det svårt att hitta kritikvärdiga punkter, även om jag möjligen hittat något som hade kunnat lyftas fram bättre. Avgörandet är enligt min uppfattning ett mycket gott tillskott till fastighetsrättspraxisen.