Försäkringsbolags skadeståndsansvar för obefogad uppsägning

De försvunna korna

Abstract

Ett olöst mysterium är hur närmare 70 nötdjur hade kunnat försvinna från ett lantbruk. Enligt lantbrukaren skedde detta en snöig decembernatt 2012, bara timmar innan en inbokad slakttransport skulle anlända till samma gård. Det rättsliga efterspelet var dels straffrättsligt, dels försäkringsavtalsrättsligt. Det förstnämnda stannade vid en ogillande dom i tingsrätt medan det sistnämnda nådde HD, NJA 2020 s. 115, De försvunna korna.
Avgörandet handlar i kärnan om när ett försäkringsbolag har rätt att säga upp försäkringen i förtid enligt 8:6 försäkringsavtalslagen (2005:104, FAL) och på vilken ansvarsgrund skadeståndsanspråk kan göras gällande när uppsägningen inte varit befogad, dvs. om ansvaret är strikt eller om ansvaret förutsätter oaktsamhet. Det handlade inte om ansvaret att ersätta den försvunna kobesättningen för ca 500 000 kr.
Domen bekräftade åtskilliga tidigare antaganden om gällande rätt, och fastställde en del nytt, och kan uppfattas som en mindre skattgömma med förmögenhetsrätt och bevisrätt. Domen är mycket väl genomarbetad såväl språkligt som källstödsmässigt, en gnutta svår i strukturen med upprepningar, och ger en del att tänka på hur försäkringsavtalsparterna i framtiden ska förhålla sig vid försäkringsbolagets misstanke om försäkringsbedrägeri.