Vad ryms inom ändamålet bostad? Om bostadshyresgästers rätt att bedriva näringsverksamhet i lägenheten

Abstract

Hur en bostadshyresgäst får använda lägenheten framgår av 12 kap. 23 § första stycket jordabalken (1970:994), JB. I bestämmelsen anges utgångspunkten att bostadshyresgästen inte får använda lägenheten för något annat ändamål än det avsedda. Med det menas det upplåtelseändamål som hyresgäst och hyresvärd vid avtalets ingående kan anses ha varit överens om. Upplåtelseändamålet framgår normalt genom uttrycklig formulering i avtalet, exempelvis bostad eller bostad och läkarpraktik. Om ändamålet inte framgår skriftligen av avtalet eller om det finns en ändamålsbestämmelse i ett tidigare ingånget avtal som är allmänt hållen kan ändamålet även tolkningsvis fastställas mot bakgrund av allmänna avtalstolkningsprinciper.
Hyresgästens skyldighet att använda lägenheten i enlighet med det avsedda ändamålet framgår även genom 12 kap. 42 § punkt sju JB, som anger att hyresavtalet är förverkat om hyresgästen använder lägenheten i strid med 23 § och inte efter tillsägelse utan dröjsmål vidtar rättelse. Hyresrätten är dock enligt femte stycket samma paragraf inte förverkad om det som ligger hyresgästen till last endast är av ringa betydelse. Om en hyresgäst använder lägenheten i strid med det avsedda ändamålet kan det även medföra att hyresgästen vid en förlängningstvist enligt 12 kap. 46 § punkterna ett och två JB inte har rätt att få avtalet förlängt.