Tre teser om korruptionen i Sverige

Abstract

I denna uppsats granskas tre närliggande teser om korruption, nämligen att korruptionen i Sverige underskattas, därför att ett snävt juridiskt korruptionsbegrepp används; att en precis definition av begreppet korruption är en förutsättning för en framgångsrik bekämpning av korruptionen; samt att frånvaron i svensk rätt av ett brott rubricerat korruption döljer förekomsten av korruption. Tesen för denna uppsats är att ingen av teserna håller streck.

Under de senaste 10–15 åren har en strid ström av samhällsvetenskapliga artiklar publicerats, som analyserar begreppet ”korruption”. I det följande diskuteras särskilt ett antal publikationer som lagts fram av svenska forskare, organisationer och debattörer, vilka haft ambitionen att skapa begreppslig klarhet och precision.
Det är främst tre närliggande teser som ligger till grund för argumentationen i dessa skrifter. En sådan är uppfattningen att korruptionens omfattning i Sverige underskattas därför att ett snävt, juridiskt korruptionsbegrepp fått bestämma innebörden av begreppet korruption. Det behövs därför ett betydligt vidare begrepp som ger en mer rättvisande bild av omfattningen, hävdas det. En annan tes är att en precis definition av begreppet korruption är en förutsättning för en framgångsrik bekämpning av korruptionen. Som en tredje tes kan man se synsättet att frånvaron i svensk rätt av ett brott rubricerat korruption döljer förekomsten av korruption och försvårar bekämpningen av korruptionen. Mot den här bakgrunden har det lanserats såväl vida som precisa korruptionsbegrepp för att på så vis jämna marken för en korrekt uppfattning om korruptionens omfattning och en framgångsrik korruptionsbekämpning.
Tesen för denna uppsats är att ingen av de tre teserna håller streck.