Något om särskild handräckning

Abstract

Summarisk process enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (BfL) handläggs av Kronofogdemyndigheten som första instans och tar sikte på två olika huvudfall.
Det ena huvudfallet är att sökanden rörande ett anspråk som parterna disponerar över snabbt och enkelt vill få en exekutionstitel på svarandens skyldighet att fullgöra sin förpliktelse, när tiden för fullgörelse har inträtt. Handlar det om betalningsskyldighet tillhandhåller lagen regler om betalningsföreläggande, och för vissa förpliktelser av annat slag ger lagen regler om vanlig handräckning. Det summariska ligger i att om svaranden inte bestrider ansökningen så avslutas förfarandet med ett verkställbart avgörande, som kan vinna rättskraft. Saken är därmed slutligt avgjord.
Det andra huvudfallet, särskild handräckning, kan sägas vara summariskt i två hänseenden. Här prövas visserligen grunderna för sökandens ansökan när svaranden motsätter sig denna, men prövningen är ofullständig. Förfarandet är således skriftligt, och utöver ansökningen är skriftväxlingen vid Kronofogdemyndigheten begränsad till en skrift på vardera sidan (se 38 § BfL). Den särskilda handräckningen är summarisk även på så sätt, att ett utslag inte innebär något annat eller mer än att detta kan läggas till grund för viss verkställighet. Till skillnad från vad som gäller i fråga om betalningsföreläggande och vanlig handräckning är parternas materiella rättigheter och skyldigheter inte avgjorda med ett lagakraftvunnet utslag (se 65 § BfL). Svaranden kan således komma till sin rätt genom rättegång i vanlig ordning.