Sakrätt och renskötselrätt

Abstract

Renskötselrätten – denna särskilda rätt som gäller i omkring 1/3 av Sveriges yta – brukar inte behandlas i sakrättsliga framställningar, och det på goda grunder. På grund av dess speciella drag kommer de sedvanliga frågeställningarna beträffande särskilda rättigheter att i stort sett sakna betydelse. I den mån några tydliga regler kan urskiljas är de ofta så säregna att de är svåra att få in i det sakrättsliga regelsystemet i övrigt; det skulle i varje fall från pedagogisk synpunkt närmast skapa förvirring. Att foga in samernas förhållanden i den svenska rättsordningen har över huvud taget varit ett bekymmersamt problem för lagstiftare och myndigheter under åtskilliga generationer. Till detta kommer en påtaglig motvilja hos senare tids regeringar – både borgerliga och socialdemokratiska – att alls ge sig in på lagstiftning om samernas rättsförhållanden, särskilt relationerna till markägare och andra innehavare av markrättigheter. Trots detta ogynnsamma utgångsläge kan det ändå vara anledning att i detta sammanhang ta upp några av de speciella drag som präglar renskötselrätten från sakrättslig synpunkt. Det blir snarare fråga om en inventering av problemen än något försök att lösa dem.