Skadestånd för ren förmögenhetsskada utan lagstöd
Två och en halv huvudkategorier – och några små frågetecken
Abstract
Under senare år har Högsta domstolen utvecklat och förtydligat under vilka förutsättningar ren förmögenhetsskada kan ersättas i utomobligatoriska förhållanden utanför det lagreglerade området (dvs. utan stöd i skadeståndslagen eller speciallagstiftning). Med avstamp i dessa avgöranden framförs i denna artikel en delvis ny systematisering av skadetypen.
Genom skadeståndslagen (1972:207; SkL) introducerades begreppet ren förmögenhetsskada i svensk civilrätt. Ren förmögenhetsskada är den enda skadetyp som har en definition i lagen. I 1 kap. 2 § stadgas att en ren förmögenhetsskada är en ekonomisk skada som inte står i samband med en person- eller sakskada. En ren förmögenhetsskada är således en fristående ekonomisk skada. Kategorin rymmer därmed vissa av den kommersiella skadeståndsrättens centrala frågeställningar.
Enligt skadeståndslagen kan ren förmögenhetsskada enligt huvudregeln bara ersättas om den orsakats genom ett brott (2 kap. 2 §). I lagen finns dock undantag avseende, det allmännas skadevållande genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning eller genom felaktiga upplysningar eller råd i vissa fall (3 kap. 2 och 3 §§). Men med undantag för det allmännas ansvar inskränker sig skadeståndslagen till de brottsligt orsakade rena förmögenhetsskadorna. Den allmänna skadeståndsrättsliga lagstiftningen är alltså härvidlag restriktiv.
