Pragmatism inom finsk kontrakts och skadeståndsrätt

Abstract

Inledande anmärkningar 

Pragmatism kan uppfattas på olika sätt och analyseras från olika synvinklar. Här behandlas pragmatism utifrån förmågan att kunna orientera sig fram till ändamålsenliga och balanserade lösningar – även om det kan förutsätta en dynamisk syn på grundläggande begrepp, allmänna rättsgrundsatser eller lagens ordalydelse etc. Beaktande av ”sakens natur” och ”reella hänsyn” är vanliga nyckelbegrepp. Pragmatiska lösningar är inte sällan kasuistiska med de brister i förutsebarhet som följer av sådana lösningar. I den andra vågskålen ligger principfastheten som betonar koherens och förutsebarhetsbehov. 
Sett så har spänningen mellan pragmatism och principfasthet mycket gemensamt med ett välkänt dilemma: hur ska man prioritera mellan rättssäkerhets- och rättsskyddsaspekter? Ska man eftersträva en klar och förutsebar princip som är lätt att tillämpa och som i regel kan antas fungera väl, även om den kanske är alltför trubbig för att passa i alla sammanhang? Eller ska man istället öppna för pragmatism genom att ge utrymme för en mera ändamålsinriktad och mångsidig bedömning in casu där en mängd faktorer kan vägas in, men samtidigt riskera att rättsläget kompliceras och att man därför också förlorar i förutsebarhet? Lagstiftare, domstolar, forskare med flera kan alla ställas inför detta dilemma och prioriteringarna kan variera i både tid och rum.