Patentöverlåtelse, sakrättslig fullbordan och hävningsförbehåll
Abstract
Förmögenhetstillgångar i form av immaterialrätter ställer till en del problem i den civilrättsliga systematiken. Det faktum att själva tillgången som sådan är immateriell gör att särskilt de sakrättsliga reglerna har svårt att fungera tillfredsställande eftersom dessa historiskt och även idag till övervägande del bygger på antagandet om fysisk egendom som reglernas föremål. Även insolvensrättsligt föreligger en del problem som sammanhänger med immaterialrätternas särskilda karaktär. Förmögenhetsvärdet i en immaterialrätt ligger i att exploatera rätten på ett eller annat sätt men till skillnad från en maskin eller ett redskap är det som exploateras och som utgör själva förmögenhetsvärdet inte gripbart och möjligt att hantera i sinnevärlden, som ett fristående värde i sig. Som JustR Lindskog påpekar i en skiljaktig motivering i NJA 2009 s. 695 är det inte vilken nyttighet som helst som kan uppnå sakrättsligt skydd (utgöra egendom). En nyttighet kan mycket väl vara ekonomiskt värdefull för innehavaren men samtidigt vara i avsaknad av sakrättsligt skydd, vilket medför att nyttigheten blir mycket svår att förfoga över genom exempelvis försäljning. Lindskog nämner sådana tillgångar som en utredning som utförts med exklusiv rätt för beställaren och företagshemligheter. I båda fallen värden som kan uppskattas i ekonomiska termer men som inte nödvändigtvis kan omsättas som annan egendom.