Förhållandet mellan principerna om partsautonomi och åberopsskyldighet i skiljetvister

Abstract

Principen om partsautonomi och kravet på att rättsfakta åberopas för att kunna läggas till grund för en dom 

När flera olika principer är tillämpliga i en viss kontext kan principerna leda till motsägelsefulla resultat. Någon gång kan det finnas ett klart och starkt stöd för att den ena principen har företräde men ofta är denna hierarkiska fråga svårbedömd. Ibland kan en av principerna vara försedd med ett explicit undantagsvillkor t.ex. uttryckt som ett hinder.
Principen om partsautonomi är en av det viktigaste skiljerättsliga grundsatserna. I LSF § 21 anges att skiljemännen ska handlägga tvisten opartiskt, ändamålsenligt och snabbt. Vidare sägs att skiljemännen därvid ska följa vad parterna har bestämt, om det inte finns något hinder mot det. Regeln om parternas bestämmanderätt (partsautonomi) har i LSF upptagits under rubriken ”förfarandet”. Det visar att bestämmanderätten avser processuella frågor.