Några tankar kring advokatens skadeståndsansvar vid transaktionsrådgivning

Abstract

En advokatbyrås skadeståndsansvar är något som en praktiskt verksam advokat från tid till annan ägnar tankar åt och som finns i medvetandet när ett uppdrag utförs.
Rättspraxis och doktrin om advokaters ansvar har länge varit relativt begränsade med följd att det ofta varit svårt att bedöma när ansvar kan uppkomma. Jag har under cirka trettio år arbetat med transaktionsrådgivning och artikeln behandlar skadeståndsansvar vid sådan rådgivning.
Högsta domstolen har under senare år avgjort två mål rörande advokats skadeståndsansvar (NJA 2018 s. 414 och NJA 2019 s. 877). Dessa avser ansvar som processombud respektive som skatterådgivare, men innehåller också principiella uttalanden.
En fråga blir hur dessa mer generella uttalanden bör tillämpas vid transaktionsrådgivning, som ofta rymmer ett antal olika moment, som var för sig kan aktualisera olika bedömningar av ansvarsfrågan och dessutom kan innefatta flera från varandra vitt skilda rättsområden. Härutöver kan ingå rådgivning som faller utanför egentlig rättslig rådgivning, t.ex. förhandlingstaktik och ren sammanställning av information.
Artikeln disponeras enligt följande. Först redogörs kort för de allmänna principerna för advokats skadeståndsansvar. Därefter följer en beskrivning av transaktionsprocessen och särdragen i advokatens roll i denna. Sedan presenteras vissa skadeståndsteoretiska och rättsekonomiska argument för olika typer av skadeståndsreglering. Mot denna bakgrund analyseras vissa frågor om advokatens uppdrag, omsorgskrav och skadeståndsansvar. Även riktigheten av att så generellt avfärda grunden utfästelse eller garanti för ansvar, som man kan finna i doktrinen analyseras. Sist följer några syn-punkter på hur riskerna med ett för omfattande ansvar ska betraktas och förebyggas i just denna typ av rådgivning.