Pragmatism inom nordisk kontrakts- och skadeståndsrätt: ”På denne måten viser vi att vi som samfunn tar avstand fra at menneskers kropp skal kunne kjøpes” – eller business as usual?
En kommentar till två nordiska rättsfall om prostitutionsinkomster
Abstract
Introduktion och frågeställning
Pragmatism är ett begrepp som används i många sammanhang för att beskriva ett nyttobetonat eller utilitaristisk förhållningssätt. Inom juridiken har begreppet pragmatism ofta använts för att beskriva en juridisk – eller rättsvetenskaplig – metod som skiljer sig från ett mer teoretiskt eller systematiskt förhållningssätt till juridiska frågor. Sverre Blandhols bok Nordisk rettspragmatisme (2005), är ett exempel på detta. Boken låg till grund för seminariet ”Pragmatism v. principfasthet i nordisk förmögenhetsrätt” som arrangerades vid Stockholm Centre for Commercial Law av Professor Jan Kleineman, 22–23 november 2018. Detta kapitel tar utgångspunkt i Blandhols bok och bygger på skribentens anförande på seminariet.
I Norden använder vi gärna begrepp som pragmatism eller realism för att beskriva det rättsvetenskapliga förhållningssätt som nordiska jurister kännersig hemma i. Pragmatismen kan analyseras såväl från ett vetenskapsteoretiskt som från ett mer praktiskt, metodiskt perspektiv. I båda fallen är den grundläggande frågan hur en jurist löser och inte minst, bör lösa, ett juridiskt problem. För den pragmatiska nordiska juristen är svaret att hen bör söka den bästa möjliga lösningen, eller ett gott resultat, inom ramen för det som är metodiskt hållbart, förstås. Men vad är det? En sådan fråga har inget enkelt svar. Redan perspektivet ställer till med problem: Skall det enskilda fallet vara avgörande, eller bör man avgöra frågan från en mera systematisk utgångspunkt? Och vilket perspektiv är det mest pragmatiska? I det följande analyseras två nordiska rättsfall om prostituerades rätt till skadestånd för förlorade inkomster med bakgrund i diskussionen om nordisk rettspragmatism (3). Först ges dock en liten introduktion till denna diskussion med utgångspunkt i Blandhols ovannämnda bok (2). Till slut formuleras några slutsatser var också vissa europeiska synpunkter presenteras (4).
