När fullmaktsläran kolliderarmed bolagsrättens principer om ställföreträdarskap

Abstract

När rättsregler – med eller utan avsikt – placerats i skärningspunkten mellan olika regelsystem uppstår alltid en risk för missförstånd och sammanblandning. Om man dessutom använder samma begreppsbildning för artskilda verksamheter accentueras denna risk. Ännu värre blir det när man med hjälp av begreppsanalys försöker lösa konkreta problem. Ett tydligt exempel på detta är reglerna om ställföreträdarskap för juridiska personer som visserligen är starkt besläktade med regler om avtalsslut genom fullmakt men får sin speciella karaktär genom att t.ex. aktiebolag, till skillnad från de flesta fysiska personer, inte kan agera utan ställföreträdare. Dessutom kan ju juridiska personers ställföreträdare även anlita fullmäktige på samma sätt som fysiska personer.