Brottets art – en svulst i påföljdssystemet

Abstract

Betydelsen av brottets art

Brottets eller brottslighetens art är en faktor som på flera sätt och ofta i avgörande grad påverkar  påföljdsbestämningen. Den grundläggande regeln om brottets art finns i 30 kap. 4 § brottsbalken. Där sägs det i andra stycket att rätten som skäl för fängelse får – vid sidan av brottslighetens straffvärde och den tilltalades tidigare brottslighet – beakta brottslighetens art.
Enligt lagtexten i 30 kap. brottsbalken har brottslighetens art betydelse också för avgörandet av om en skyddstillsyn ska förenas med ett bötesstraff (30 kap. 10 § brottsbalken).
Brottets art inverkar också på andra sätt. I 30 kap. 5 § brottsbalken anges att den som har fyllt 18 men inte 21 år får dömas till fängelse endast om det med hänsyn till gärningens straffvärde eller annars finns särskilda skäl för det. Med ”annars” avses den tilltalades tidigare brottslighet och brottslighetens art.
Skyddstillsyn kan enligt 30 kap. 11 § brottsbalken förenas med fängelse om det är ”oundgängligen” påkallat med hänsyn till brottslighetens straffvärde eller den tilltalades tidigare brottslighet. Att ett fängelsestraff av detta slag, s.k. 28:3-fängelse, kan beslutas också med hänsyn till brottslighetens art har Högsta domstolen förklarat i NJA 2014 s. 922.
Enligt praxis spelar brottslighetens art också en roll för bedömningen av om villkorlig dom ska förenas med böter och vilket antal dagsböter som i så fall ska dömas ut (30 kap. 8 § brottsbalken). Detta framgår inte av lagtexten, men av bl.a. NJA 2008 s. 653 och ”Femtiotablettersdomen” NJA 2012 s. 849.