Näringsfriheten

– en rättighet av grundläggande betydelse för EU:s framtid

Abstract

”The so-called liberals of today have the very popular idea that freedom of speech, of thought, of the press, freedom of religion, freedom from imprisonment without trial – that all these freedoms can be preserved in the absence of what is called economic freedom. They do not realize that, in a system where there is no market, where the government directs everything, all those other freedoms are illusory, even if they are made into laws and written up in constitutions.” 

– Ludwig von Mises (1881–1973)

Näringsfriheten, eller friheten att etablera, utöva, förändra och lägga ner näringsverksamhet är en grundläggande förutsättning för det marknadsekonomiska systemet och således även för EU-samarbetet. EU:s inre marknad, som är kärnan i den europeiska integrationen, omfattar cirka 500 miljoner konsumenter och 20 miljoner små och medelstora företag, vilket gör den till världens största marknadsplats. Den har under de senaste 50 åren bidragit till stordriftsfördelar för europeiska företag, ökad konkurrenskraft för industrin, fler jobb samt större valfrihet och lägre priser för konsumenter.1 Grunden för den inre marknaden lades redan år 1957 genom undertecknandet av Romfördragen. Medlemsstaterna skulle knytas samman genom upprättandet av en gemensam marknad grundad på fri rörlighet för varor, tjänster/etablering, arbetstagare och kapital. Den gemensamma marknaden skulle baseras på en öppen marknadsekonomi med fri konkurrens, där varor och tjänster skulle produceras där det var ekonomiskt mest lämpligt.