Något om den skattemässiga behandlingen av olovlig utdelning o.dyl.

Abstract

1. Lars har skrivit om civilrättsliga aspekter på olovlig utdelning bl.a. i artikeln Olovlig vinstutdelning än en gång, Juridisk Tidskrift 1992–93 s. 969 ff. Trots Lars gedigna skatterättsliga hemmiljö, både på fädernet och mödernet, tror jag dock inte att han skrivit något om skatterättsliga aspekter på frågan. Avsikten är här att något bota denna brist.

2. I 17 kap. aktiebolagslagen (ABL) finns regler om värdeöverföring, som bl.a. anger att viss värdeöverföring inte är tillåten och ska återbäras till aktiebolaget. Vid inkomstbeskattningen brukar sådan värdeöverföring till aktieägare betecknas olovlig utdelning. I artikeln ska diskuteras om sådan utdelning beskattas på vanligt sätt samt vad som gäller vid återbäring etc.
Den skattemässiga behandlingen av olovlig utdelning är inte konkret reglerad i inkomstskattelagen (IL). En bedömning av beskattningen får därför grunda sig på allmänna regler om beskattning av utdelning m.m. Vägledning finns främst i praxis. Bedömningen får även ske med utgångspunkt i principer för och strukturen av inkomstbeskattningen.

3. Jag begränsar mig till de civilrättsliga reglerna i 17 och 18 kap. ABL och kommer inte i på andra civilrättsliga bedömningar. Endast olovlig utdelning från aktiebolag till aktieägare direkt eller indirekt behandlas.
För att markera att det är olovlig värdeöverföring enligt 17 kap. ABL som behandlas men i ett skatterättsligt perspektiv, så använder jag mig av det uttrycket. Uttrycket olovlig utdelning återkommer i sammanhang där det används i skatterättslig litteratur. Ett tredje uttryck som jag använder är olovliga uttag. I rättspraxis har talats om uttag när det gäller utbetalningar som varit olovliga och beskattats som inkomst av tjänst. När jag använder uttrycket olovliga uttag är det för att, åtminstone initialt, inte behöva diskutera om de innebär olovlig utdelning eller annat olovligt förfogande.