Förfogandelegitimation och teknikneutralitet

Abstract

Inledning och problemformulering

Diskussioner rörande mot varandra stående ändamål, definitioner och lösningar på en rad olika problem med anknytning till nya företeelser som utsläppsrätter, stödrättigheter, kyotoenheter, kryptovalutor, betalappar och Swish är inte alltid lätta att föra. Inte för att de är nya på den rättsliga arenan utan för att de ofta bedöms utifrån regelverk som tillkom i en verklighet som i flera avseende skiljer sig från den vi lever i idag. Med Göran har dessa diskussioner aldrig varit svåra att föra, tvärt om, och de är sedan lång tid tillbaka en vital del av min vardag. Denna text är en fortsättning på denna aldrig avslutade diskussion med utgångspunkt i tankar från mitt nuvarande forskningsprojekt ”Sakrättslig identitet för annat än saker”.
Ett av problemområdena inom det förmögenhetsrättsliga området vid införandet av nya tekniska lösningar på värdepappersmarknaden eller andra tekniska betalningshjälpmedel såsom olika betalningsappar, elektroniska skuldebrev, kryptovalutor etc. är att det ofta skapas en egendom som saknar fysisk representation. I ett rättsligt perspektiv är det inget ovanligt att rättssystem även betraktar annat än saker som egendom. Fordringar, rättigheter, kontobaserade finansiella instrument, immaterialrätter m.fl. saknar alla fysisk representation men har sedan lång tid tillbaka betraktas som om de vore en sak även om de inte utgör en sak i egentlig mening. Den rättsliga teknik som lagstiftaren och rättstillämpare har använt sig av för att i ett förmögenhetsrättsligt och obeståndsrättsligt perspektiv hantera olika slag av egendom, som inte utgör saker, skiljer sig dock åt mellan de olika egendomsslagen och de rättsteoretiska förklaringsmodellerna har i mångt och mycket varit både ologiska och opedagogiska.